Landskapsvapen (följetång i David Nessles blogg)

I ett annat sammanhang behövde jag en bild på Östergötlands landskapsvapen. En sökmotor vägledde mig till denna bild som fanns på en blogg tillhörande en viss David Nessle. Namnet verkade bekant, och mycket snart stod det klart att det måste varit i serietidningen Galago, som jag läst till och från i 25 års tid, jag stött på honom. Nessle är serieskapare och översättare.

Östgötagripen var en del i en följetång, från 2007, om Sveriges samtliga landskapsvapen. Nessle har ägnat sig åt lite mikroforskning och kåserar om varje vapen.

Kartrummet plöjde naturligtvis följetången, och blev fullständigt golvat. Han är ju Sveriges kanske roligaste skribent!

Man kan egentligen ta vilket stycke som helst ur hela landskapsvapensviten, ja kanske hela bloggen, som exempel på fenomenal formuleringsförmåga.

Kika på inledningen om just östgötavapnet.

"Den östgötska drakgripen närmast dryper av hårdrockestetik — tillochmed Gene Simmons skulle nog vända på klacken om han stötte på den i en mörk gränd. Även de omgivande liljorna ser av någon anledning mera ut som kaststjärnor."

Sen följer en utläggning om vad landskapsvapen handlar om, det supertrista ämnet heraldik. Men Nessle gör läsningen till en fröjd. 

Ibland kommer han med rättelser av sin egen text. Som här, i samband med ångermanlandinlägget.

"Efter febrila studier — d v s någon minuts innantilläsning — kan jag konstatera att Kräkånger ligger i Västerbotten, och inte alls borde ha behandlats i samband med Ångermanland. Dammit. Men eftersom jag är en arrogant sälle från Mälardalslandskapen kan jag ju ta mig vilka friheter jag vill med Norrlands geografi. Det är min hävdvunna rätt."

Läs bloggen, för tjyven!

Pungböle

Fin bro va? Den ligger vid en pittoresk liten by i finska skärgården.

Nu är det läge att spänna fast säkerhetsbältena, jag kommer nämligen att avslöja vad byn heter.

Pungböle.

Jag svär. Den heter så.

Bron heter Pungbölebron, och då jag är en flitig finlandsresenär har jag haft nöjet att åka över den åtskilliga gånger.

Den byggdes 1972, och flygfotot är taget samma år.

Kosmo (radioprogram)

Tillhör du dem som får spastiska vredesutbrott över svinn av skattemedel? Då vill Kartrummet passa på att tipsa om ett gott exempel på hur dina surt förvärvade stålar faktiskt förädlas på ett alldeles underbart sätt!

En del av din skatt hamnar hos redaktionen på Kosmo, ett program på public service-kanalen P1. De tre damerna på redaktionen ser tillsammans med sina reportrar till att du å det grövsta för valuta för pengarna. De gör radio av världsklass. Dina perspektiv vidgas och du får en utmärkt fortbildning i samhällskunskap, konst och framförallt geografi - och så har du blivit en mer kompetent samhällsmedborgare!

Så här beskrivs programmet på deras hemsida: "Kosmo är ett kulturmagasin med internationell utblick. Programmet rör sig i gränslandet mellan kultur- och samhällsfrågor, samlar både svenska och internationella röster och förhåller sig både till debatter och festivaler, till kulturlivets synliga trender och mer krypande rörelser."

Bland mycket annat för vi följa med en pensionerad lärarinna i Tyskland som ägnar större delen av sin vakna tid åt att skrapa bort fascistiska klistermärken samtidigt som hon fotodokumenterar allt. Vi får träffa den demokratiskt valde borgmästaren i Tirana, Albanien, som själv tog beslutet att alla fasader i stan skulle vara färgglada. Och vi hänger med en vietnamesisk båtflykting i Melbourne, Australien, som läst litteratur på finuniversitet, släppt hyllad roman och ståuppar.

Det finns en hake. Programmet lades ner i somras. Men leve den moderna datatekniken som gör att du kan höra vartenda jäkla avsnitt igen! Här tillexempel.

Världens mest matematiska flagga

Nepals flagga är så avvikande att den känns för given på en blogg om udda geografiprylar. Men tror fasen jag hittade en angreppsvinkel som funkar.

I Nepals konstitution finns en exakt beskrivning hur man medelst matematik går till väga för att rita flaggan. En brittisk matematiker tog fram papper, penna, linjal och konstitution, och skred tillverket.

Kolla detta klipp där arbetet dokumenterades.

Geografi och musik, del 2: Great British Bands

Pello är en londonbaserd konstnär som helst håller sig till musikteman. Ett av hans verk har hamnat i toppen på min önskelista, Great British Bands: en makalöst vacker storbrittanienkarta. Kartan utgörs av bandnamn, placerade där banden bildades. Låt vara att ett och annat undermåligt band letat sig in på kartan, men de kan man lätt ha överseende med.

Trots att jag är emot hela reklamväsendet vill jag härmed uppmana alla vänner av geografi och musik att gå in på pello.co.uk och köpa ett tryck för inramning och upphängning över finsoffan. 32 pund går den loss på.

Svenska flaggan-look-a-likes del 6: finlandssvenskarnas flagga

Se där, Skånes flagga! Tänker du nu.

Ja och nej, säger jag. Reser du runt i de finska kustlandskapen kan du se den här på en hel del stänger.

Det är nämligen den inofficiella flaggan för de svensktalande i Finland.

Bir Tawil

Det finns egentligen endast en plats på jordens landyta som ingen nation överhuvudtaget gör anspråk på. Det är ett 2000 kvadratkilometer stort område på gränsen mellan Egypten och Sudan. Bir Tawil kallas det.

Området skiljer sig inte alls från omgivningen - sterilt, torrt och obebott, så hur kommer det sig att ingen vill ha just Bir Tawil?

Det hänger samman med britterna och deras linjaler.

År 1899 lade kolonisatörernas lantmätare upp sina ritdon på kartan och drog ett spikrakt streck längs med 22:a breddgraden. En utmärkt sträckning för den egyptisk-sudanesiska gränsen! tyckte man. Tre år senare ändrade kolonisatörerna sig. Befolkningen i Halaibtriangeln intill Röda Havet hade nämligen starka band till sudandelen av den brittiska administrationen. Därför knixade man till gränsslutet så att Halaibbefolkningen kom att styras från Khartoum i stället för från Kairo. Ett område - Bir Tawil - hamnade under 22:a breddgraden,

När länderna senare blev självständiga var den strategiskt viktiga Halaibtriangeln hett eftertraktad av både Egypten och Sudan. Egypten menade att 22:a breddgraden-gränsen var den ursprungliga och korrekta. Sudan hävdade naturligtvis att knixvarinten var den rätta. Konsekvensen av ländernas krav blev att Bir Tawil hamnade utanför bägge intresseområden.

Denna låsta och unika situation råder än i dag.

I Bir Tawil finns som sagt ingenting, bortsett från några däckspår som kan beskådas på googlesightseeing.coms satelitfotosida.