Songun blog (irrblogg, 2005-)

Songun Blog är en nordkoreavänlig blogg. Den hyllar regimen och dess Songunsystem, som går ut på att militären prioriteras på alla nivåer i samhället. Skribenten är oerhört hårdför och har satt i system att i ord kränka "onda" imperialistländer.

I själva verket är det ingen blogg, utan en irrblogg. Upphovsmannen har ett gudabenådat sinne för humor och är om inte västerlänning så i alla fall västvänlig

När bloggen lanserades 2005 skickades 174 inlägg. Däefter blev det enstaka inlägg per år, och nu verkar den dessvärre vara insomnad.

Songun blog dammsuger nätet för att hitta graverande bild- och filmbevis för USA:s ondska. Kannibalism, nazism och pedofili är bara några av de barbariska brott Songun Blog finner "övertygande" bevis för.

Här nedan klipper/klistrar jag in ett inlägg där vi tydligt kan se hur imperialisterna våldför sig på etniska minoriteter.

Detta är så roligt.

US Imperialist War Crimes In Africa

In the deep heart of Africa, a criminal colonialist US imperialist immoral invader of death and destruction brutally slaps two poor ethnic minority black negro local people across the face, lording it over to reveal the true face of "America" in all its naked aggression.

Stjärtnäs

Har tidigare skrivit att väntan på bussen för en kartvän inte alls behöver innebära tristess. Om lokaltrafiken bara spikat upp en karta över linjenätet flyger tiden i väg.

Hamnade, i en annan del av huvudstaden, vid en hållplats jag aldrig väntat vid tidigare.

Jag trodde inte mina ögon! Var tvungen att dubbelkolla på www - kunde den lilla husklungan i Ekerö kommun heta så? Får den heta så?

Den heter Stjärtnäs.

Helt otroligt, och fantastiskt roligt.

Oak Stand Entrance

Luton Town FC är en engelsk fotbollsklubb som spenderat några år i högstadivisionen. På vinden i föräldrahemmet har jag ett gammalt samlaralbum för fotbollsbilder från engelska ligan 81-82. Där finns plats för Richard Money i Lutons trupp - mannen som föga framgångsrik var en av tränarna i AIK:s snurriga tränarkarusell på nollnolltalet. Dessvärre saknas moneybilden i albumet.

Luton har kollapsat fullständigt de senaste åren och återfinns numera inte ens i någon av de fyra professionella divisionerna, vilket är högst beklagligt.

Vänner av urflippade geografiska företeelser kan trösta sig med att en sak kan man inte ta ifrån Luton - de har brittiska öarnas mest udda bortafansentré. På en helt vanlig svennebanan- (vad säger man i England?) gata*, precis mellan två svennebananytterdörrar med överfulla soptunnor finns på två ställen i radhuslängan blåmålade små entréer till Kenilworth Road Stadium.

Går man in genom den får man en totalöverblick över arenagrannarnas bakgårdar.

Antar att de lägenheterna har Lutons lägsta hyra.

 

 

 

* I själva verket är Oak Road inte alls någon engelsk motsvarighet till en svennebanangata. Luton kallas i bland nedlåtande Lutonistan pga av dess oproportionerligt stora pakistanska befolkning. Denna gata och de kringliggande hyser en stor del av denna befolkning.

Hoping that no one dies at the North Korean fun fair (artikel, 2011)

Gott Nytt År, geografivänner!

Bifogar (här) lite dagenefterlektyr i form av en välskriven, otroligt underhållande och, som alltid när det handlar om Nordkorea, smått chockerande text.

Landet slår en med häpnad gång, på gång, på gång.

Artikeln publicerades på vice.com för styvt ett år sen.

The Hobbit - kartor

Dryftade detta med kartor och fantasyförfattare i mitt Game of thrones- inlägg i våras.

Vankades juldagsbio i form av The Hobbit. Blev positivt överraskad över filmen! Dristar mig till och med att ranka den som mer underhållande än ringenfilmerna (för underhållning är trots allt vad det är).

Efteråt blev det att undersöka hur JRR Tolkiens kartor över Midgård finns representerade i cyber.

I och med det finns horder av programmerare världen över som gärna tar på sig slokhatt och åker på rollspelskonvent och konstant har tolkienböcker på nattduksbordet; borde det rimligtvis inte finnas en uppsjö programmerade midgårdkartor i alla tänkbara utförande?

Att det finns.

Ingen är beredd att våldföra sig på Tolkiens ursprungliga medeltidsestektik, vilket känns lite tamt, men annars flödar fantasin.

Den här interaktiva grejen är ett trevligt exempel. Och ett uppdaterat sådant, då den faktiskt inte bara snöat in på ringentrilogin - The Hobbit finns med på ett hörn.

Passport to Enclavia (bok, 2008)

Vitali Vitaliev är en journalist med samma enklavfascination som jag. Han är sedan länge brittisk och australiensisk medborgare, men härstammar ursprungligen från Ukraina. Vitaliev ställde sig frågan: vad innebär det att vara europe? Under några veckor reste han runt i Europa, inte bara från enklav till enklav, utan även till enklavliknande områden. Tex områden i Schweiz som pga av topografiska barriärer bara kan nås från grannländer.

Jag skaffade boken för att få torra fakta om dessa områden: varför finns de och vad gör gemene man där i dag? Att Vitaliev oavbrutet drar upp anekdoter från sitt liv och sina resor störde mig i början. Hans ältade om europeisk identitet hit och dit kunde jag båda ha och mista.

Efter ett tag betraktade jag emellertid hans stickspår som trevliga bonusar. Han är faktiskt riktigt rolig! Dessutom levererar han lyckligtvis exakt den fakta jag är ute efter. Han träffar allt från borgmästare till städpersonal överallt där han drar fram, så han lyckas penetrera samhällena rätt djupt.

Om han får svar på sin fråga om vad det innebär att vara europe blir jag inte riktigt klok på. Däremot drar han i slutet av boken en annan slutsats: EU är dåligt. Att han är EU-skeptiker står snart klart, och han menar att hans resor gett honom vatten på hans kvarn.

Gillar du kåserier och/eller geografi skall du definitivt läsa Passport to Enclavia.

South Pacific (tv-serie, 2009)

Nu börjar de komma, spotify-programmen fast för film och tv-serier. Har precis installerat ett sådant. Utbudet är väl inte fulländat, men ett och annat guldkorn finns där. Bland annat denna BBC-dokumentär om Stilla havet.

Att den är bra känns nästan överflödigt att påpeka, då det i det närmaste är en naturlag att den brittiska tv-stationen aldrig släpper i från sig undermåliga dokumentärer.

En hel del fokus hamnar glädjande nog på det faktum att många av oceanens öar är ordentligt isolerade. Vi får lära oss vad detta haft för effekt på växt- och djurliv samt för eventuell befolkning. Många geografiska särlingar betas av: Påskön, Kingman Reef och Tuvalu för att nämna några. BBC levererar en bombmatta av fascinerande fakta, samtidigt blir man gång på gång stel av fasa när man titt som tätt blir påmind om hur den europeiska/västerländska kolonisationen i många fall vänt uppochner på eller utplånat hela ekosystem.

Fantastiskt berättat av Benedict Cumberbatch (Sherlock Holmes).

Sex avsnitt - se dem!