En geografiintresserad blir förr eller senare nyfiken på människans förhistoriska spridning över jorden. I jakten på en introduktionsbok i detta ämne snubblade jag över den här på nätet. The Great Human Diasporas är skriven av den italienske stanfordprofessorn Luigi Luca Cavalli-Sforza, som är en gigant inom området. Hans son Francesco är medförfattare.
Hur våra förfader rört sig över planeten genom årtusendena anses väl vara någorlunda utrett - de stora mönstren tillhör allmänbildningen. Det som undertecknad hoppades få svar på var varför just dessa rörelsemönster.
I boken redogör Cavalli-Sforza utförligt för mekanismerna bakom européernas historia och förhistoria. Han menar själv att forskningen och arkeologin varit mest intensiv och pågått under längst tid i denna del av världen. Detta är säkert skälet till att övriga världen inte behandlas lika utförligt i boken. Nu har förvisso The Great Human Diasporas sexton år på nacken, så modernare litteratur kanske kastar mer ljus över utomeuropeisk folkvandring.
Författaren argumenterar återkommande mot rasism. Ett kapitel har t.o.m. titeln race and racism. Detta är ett mycket bra och lovvärt drag. Som världsledande genetiker äger hans ord mot rasism onekligen en del auktoritet. Dessvärre begår han en retorisk tabbe i kapitlet evolution and progress. Här börjar han argumentera mot fenomen som ligger utanför hans fack, t.e.x. kärnkraft och miljöförstöring. Också lovvärt, men han kunde valt ett annat forum. Högerextrema kan avfärda boken som flummig vänsterpropaganda.
Vidare redogör han för hur lingvistik kan användas för att spåra släktskap mellan folkgrupper. Rejält intressanta teorier, häpnadsväckande läsning, men såvitt jag förstår är det inte alla lingvister som köper hans teorier.
Läsvärd sak, men den slutgiltiga boken om förhistoriska folkvandringar har jag ännu inte hittat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar